Jul, jul, strålande jul

Så var julen över.
Tintin har haft bråda dagar och det har i perioder märkts att det varit mycket som hänt och aningens för lite sömn.
Tomten har varit här och lämnat klappar i strumpan två dagar! Inte illa det inte.
Fast jag tror att Tintin kanske kommer att genomskåda tomten redan nästa jul... Hon sa hos morfar att tomten hade samma tröja (skjorta) som morfar och så gav hon en teckning till tomten.
Sedan dagen efter när hon var ut i gäststugan för att väcka storasyster så låg tomtens teckning där! "Tomten har nog sovit här ute" sa Tintin till Amanda :)
Och i dag när jag sa att det var ju fascinerande att tomten sovit i morfars gäststuga och sa till Fredrik att det är ju otroligt att han sovit tillsammans med tomten då sa Tintin "kände du inte det vita ulliga skägget" och skrattade.

Många fina paket har vi alla fått och Tintin har tyckt om att umgås med nära och kära. Mormor har varit favoriten att vara med och har väckts så gott som varje morgon hon varit här och så har de tittat på Bolibompa och julkalendern ihop.
Årets julkalender har varit bra tycker Tintin.
SupersnällasilverSara och StålHenrik är bra och så var det den där elaka Gjerta också... Lagom spännande och med humor, för stora som små!

I går när vi kom hem efter julfirande i Sala ringde Humlan och vi tackade varandra för klappar och småpratade och Humlan avslutade med att jag skulle ge Tintin en STOR kram direkt när vi slutat prata. Så det gjorde jag och sa att hon skulle få en stor kram från Humlan och Olle.
Då sa Tintin "så där kramas inte humlor" och så visade hon mig att man "nästankramas" kan man säga. Hon la sina händer på min höft och så lutade hon sig mot mig. Som en halvkram. Så kramas humlor!

Kort ska laddas upp sedan när jag fått över dem till kameran här.

God fortsättning på er alla!

Solingång...

Idag när vi åkte till Nyköping på morgonen var solen på väg upp, eller den hade väl varit uppe någon timme, men ändå så att den kändes som på uppgående, och då sa Tintin "Ser du solingången där" :)
Och det är ju som en ingång till solen!

I förrgår när jag hämtade Tintin på dagis så var hon en av de sista barnen och de andra barnen på avdelningen bredvid skulle över till en annan avdelning (de slår ihop avdelningarna vid stängningsdags när det inte är så många barn kvar) och fröken på den andra avdelningen var vikarie och visste inte vart hon skulle gå med de små barnen.
Tintins fröken sa något om att barnet hon hade med sig kunde visa vägen och då sa Tintin "Du går ner i korridoren här och sedan tar du till höger och så är dörren till Trollhassel där" :)
Vi skrattade gott och hennes fröken kramade om henne och sa "Du är så klockren Tintin" och till mig sa hon "andra barn hade sagt att man går hit eller dit, men Tintin hon säger höger eller vänster :)

Just nu är favoriten i cd-spelaren i bilen skivan "Kåldolmar och kalsipper" med Nationalteatern, från när jag var liten... Det är mycket med kommunism, gemenskap och spöken :)
Men ändå underhållande. Och kul att höra Tintin säga "Ryck mig inte i lärften barn, den är från 1848". Inte många barn som har ett sånt ordförråd, även om hon kanske inte vet vad "lärften" är för något.

Nu inväntar vi julen i alla fall. Tintin har önskat sig allt från prinsesskläder till steppskor (det sa hon till min farfar när han frågade....). Så hon vill ha det mesta med andra ord.

Luciafirande!

Och som vanligt har tiden rusat sedan senaste inlägget!
Tintin fortsätter att växa och pratar med ungefär samma hastighet som hon växer ;)
Humor och humör har hon och skojar, skrattar, skriker och gråter med samma frenesi.
Och så har hon en egen vilja och bra självkänsla.
Vilket i årets Luciatåg resulterade i att hon var stjärngosse :-)
En mycket fin och bedårande stjärngosse måste jag säga.

Annars är livet sig ganska likt. Tintin och jag cyklar oftast till dagis, men nu med kylan och lite snö har vi tagit bilen eftersom det varit/är så halt på vissa delar av vägen till dagis så för att inte vara med om några vurpor tar vi bilen.

Egen åsikt om klädval har Tintin också. Det är fortfarande klänning och/eller kjol som är favoriterna. Byxor har hon, men gärna då med en kjol.
I dag hade hon lila klänning, med Thailandsutstyrsel - kjol och "tröja" - och så ytterligare en blommig kjol till det och underst långkalsonger och byxor :-)
Hon får många kommentarer på dagis om att hon klär sig fint och hon njuter av det och får bränsle till nya "kreationer" :-)

Det är lätt att glömma bort att Tintin bara är 4 år eftersom hon har så utvecklat ordförråd och är så lång.

När Amanda och Tintin träffas leker de väldigt bra nu, men ibland är det som att det blir för mycket av det goda och de måste bråka lite.
Retstickan och gnällspiken häckar gärna bredvid varandra... Tintin är retstickan och Amanda är gnällspiken. Var för sig är de mycket trevliga men tillsammans är de ett elände när de sätter igång :-)

Resande...

Så var det dags för en liten tripp igen.
Jag och Tintin var till Västerås torsdag-fredag och tillbringade dagarna hos Nona (min farmor) och kvällen/natten hos Anna och barnen.
Nona har haft en yrselattack vilket visade sig vara kristaller som hamnat fel eller nåt sånt. Så vi åkte dit för att hjälpa till lite med lite handling och så.

Tintin är intensiv, minst sagt och underhöll Nona friskt!
Samtidigt är hon hjälpsam och omtänksam.
På morgonen idag innan vi åkte till Nona för lite frukost sa Tintin "jag hoppas verkligen att Nona haft sovmorgon idag så att hon orkar med mer" :-)

Har haft utvecklingssamtal på dagis och Tintin är nyfiken och glad. Vill gärna bestämma i lekarna och får hon inte som hon vill så går hon därifrån.
Lite skillnad mot förut då hon gärna puttade eller drog andra i håret om hon inte fick som hon ville eller de gjorde som hon ville.
Tintin är också kunskapstörstande och väldigt nyfiken på ord och siffror.
Skriver gärna av text vi skriver och frågar vad det står om hon ser ord.
Pyssla gillar Tintin att göra. Det är mycket rita, klippa, tejpa, klistra.

Intensiv är nog ett ord som passar för Tintin. Hon pratar mycket, springer eller hoppar, har svårt att sitta still - om hon inte pysslar - sjunger, visslar eller skrattar. Det är liv och rörelse runt Tintin.

4-åring, humör och ressällskap

Jag vet... jag är urusel på att uppdatera här.
Det händer massor och samtidigt inget känns det som.

Tintin pratar och pratar och har små utlägg om allt och inget.
När hon ska förklara något så blir hon "viktig" i både minspel och uttryck och förklarar hur saker och ting ligger till.
Nu på kvällen exempelvis kom vi överrens om att jag och hon inte skulle bli gamla. Det var bara att säga något om att när jag blir stor ska jag inte bli gammmal som farmor (Nona) och jag vill inte vara gammal... och lite annat sånt.

Vi har tillbringat helgen hos mormor (min mamma) också. Tågresan upp var fantastiskt trevlig. Tintin satt mitt emot mig och pratade, tittade i sin tidning, smååt av pizzan vi hade med och var ett otroligt trevligt ressällskap.
Hemresan var lite mer stressfullt... eller rättare sagt så var Tintin då som 4-åringar brukar vara. Det var myror i brallan, spritt i benen och inte alls någon ro att sitta still.
Vet ni om att man kan hänga och svinga sig över stolarna om man håller sig i hatthyllan ;-)
Och så kan man klättra från bagageställningen över till stolarna och sedan hoppa ner på sitsen...
Som sagt var, man kan roa sig på annorlunda sätt på ett tåg. Och när det kom några som skulle sitta vid våra platser (vi hade en 4-sits med bord och 2 av platserna var våra) så blev det gråt och tandagnissel och Tintin skulle inte sitta vid oss alls.
Tror att mycket bottnar i intensiva dagar hos mormor i kombination med tidsomställningen i helgen.

Hos mormor var det fullt upp. Amanda, Anna och Alexander kom lördag-söndag och Amanda och Tintin lekte massor ihop. Dock har Tintin en tendens att bli retsticka och Amanda blir en gnällspik... en inte allt för lyckad kombination alla gånger.
Men, det var kul. Och det är kul att höra deras resonemang och diskuterande.

Tjuvlyssna på en 4-åring eller för en diskussion och lyssna på denne. Det är fascinerande kan jag säga! De har en fantastisk inställning till saker och ting.

Jag mätte Tintin också och hennes notering på mätstället (mormor har en skafferidörr där barnbarnen mätt sig sedan flera år tillbaka) visade på ca 1-2 cm under Alexanders mått... när han var 6.5 år :-)

Förra veckan var Tintin hos Farfar och Ginger i 2 dagar. Det gillar hon skarpt. Skulle hon få välja är hon hellre där (eller hemma) än på dagis. De har varit ute i skogen, vilket Tintin gillar, och hon har pysslat om Scot och hjälpt till med tårtbakande och annat pyssel.

4-åring

Det är intressant att ha en 4-åring i huset.
Det går att diskutera, prata och förklara.
Samtidigt som Tintin har sina funderingar och åsikter om saker och ting.
Och jag känner igen mig. Så mycket.
Vi har samma (dåliga) tålamod, en touch av martyrskap när det inte går som vi vill, skrattar ofta och mycket, pratar för det mesta eller sjunger/visslar och är nyfiken på det mesta.

"nähä, men då äter väl inte jag då eftersom det inte finns små bestick" som Tintin sa idag när hon skulle duka :-)
Som sagt var, jag känner igen mig...

Tintin och jag cyklar varje dag till dagis. Det är en trevlig liten cykeltur och Tintin blir bara bättre och bättre på att cykla. Nu är det bara 1 backe på vägen till dagis som vi går uppför - och den är ändå brant - annars cyklar vi upp för alla backar.
"ingen bil, ingen bil, ingen krokodil" säger Tintin och tittar sig (hyfsat) omkring när vi ska över vägen.
Och så sjunger Tintin eller visslar när hon cyklar :-)

Ett tag i somras visslade Tintin på oss för att få uppmärksamhet om vi inte lyssnade eller svarade på en gång. Det kan ju vara sött till att börja med, men blir lite lätt irriterande till slut. Tack och lov har Tintin slutat med det nu.

Det dundrar...

Varje kväll och natt dundrar det till från Tintins säng.
Det låter som att hon slår huvudet i sängkanten.
Det låter som att det gör ont.
Antagligen är det en arm eller ett ben som slängs ut i sömnen.

I kväll hittade jag Tintin liggandes tryckt mot "sängkanten", med högerarmen hängades över kanten. Jag fnissade till när jag gick ut och Hanna frågade vad jag skrattade åt. "Åt din lillasyster" sa jag, och Hanna gick dit och tittade nyfiken som hon är. Jag såg hur hon stannade och tittade ut över sängen i förvåning innan hon "hittade" sin syster i sängen... tryckt mot sängkanten :-)

Vi brukar varna gäster som ska sova över att det brukar dundra till från Tintins rum :)

Tintin funderar en hel del.
En del funderingar om döden har det blivit.
Senast kom det en fråga om "varför ska Nona dö snart".
Och jag svarade att det är för att hon är gammal.
"men vad händer när man dör".
Ja, vad händer...
Jag sa att det vet man inte säkert. Men att vi brukar begrava kropparna och så åker kanske själen upp till himlen.
"båda två" frågade Tintin då.
"ehhh, båda två, hur menar du nu" sa en mycket förvirrad mammma.
"ja, båda själarna" säger Tintin och pekar på Hälen :-)
"jaha" säger mamman och kom fram till att vi säger nog "anden" istället för "själen" som bevisligen var namnet för hälen för henne :-)
Tintin måste ju trott att mamma blivit lite knasig eftersom hon pratade om att vi begraver kroppen men hälen (själen) åker upp till himlen... :)

Prat och humör

Tiden går.
Tintin växer.
Tintin pratar.
Tintin puttrar och "morrgnäller" när hon känner sig orättvist eller felaktigt behandlad.
Tintin skrattar.
Tintin busar.
Tintin har en bestämd vilja.
Tintin väljer sina kläder själv på morgonen - oftast klänning, ibland i kombination med en kjol, andra gånger med kortbyxor. Eller, om det är lite kyligare ute, i kombiation med ett par byxor. Men kjol eller klänning är det som gäller.

Prat, prat, prat

Livet går sin gilla gång.
Eller det var väl att ta i. Det är intensivt med en Tintin i familjen.
Hon är GLAD
Hon är ARG
Hon har DÅLIGT tålamod
Hon är FRUSTRERAD
Hon är KRAMIG
Hon är PRATIG
Hon är FRÅGVIS

Det är med andra ord väldigt mycket känslor i omlopp i huset med en 4-årig Tintin i farten. Hon är väldigt känslosam och lugn och vän är nog inte två ord man förknippar med henne. Snarare intensiv och känslosam.

Hon blir väldigt arg och frustrerad när saker inte går som hon vill. Då börjar hon pipa, gnälla och bli sur/arg när det inte går. Jag känner igen mig....
Sedan är hon väldigt pratglad och frågvis.
Ibland är det väldigt tröttsamt även om jag är glad att hon är den hon är.

Dromedarer och Björn Borg

"Hur ser en dromedar ut" ropar Tintin som bland det sista innan hon somnar för kvällen. 40 minuter efter vi la henne...
Det har sjungits, pratats och frågats.
Hon har haft en nagel som var lång - flera meter lång - som vi ska klippa i morgon. Hon har varit törstig.
Hon har sjunigt "Ekorrn satt i granen".
Och så avslutade hon med "hur ser en dromedar ut".

Det enda Fredrik säger är (medans han fnissar) "hur gammal är Björn Borg".
Och ni som känner mamman till detta frågvisa och pratglada barn vet vad det handlar om :-)

Tintin är i sitt esse nu. Pratglad som få.
Samtidigt märks det som att det finns så mycket känslor inom henne. När hon inte förstår eller har känslor inom sig hon inte får ut så blir Tintin ARG! Kan skrika, sparkas och slåss... Det är inte lätt när man har många känslor som inte kommer ut.
Det brukar fungera att bara ta Tintin från situationen. Eller låta henne vara.
Oftast är känslorna frustration eller skam och att då "skälla" på henne gör saken bara värre. Inte lätt när man ska lära sig om sina känslor :-)

Doktor Tintin

"Mottagning Nona. Vad är det som har hänt?".
Detta hör jag just nu när Tintin och Nona pratar i telefon. De leker doktor och patient.
Tintin är doktor och Nona har diverse krämpor.
Tydligen hade hon hjärnblödning nyss.
Och ont i benet var tydligen också hjärnblödning. Man kan ha hjärnblödning lite här och där tydligen :-)

Hjärtat svämmar över...

Idag var vi till J, lilla M 2 år och ännu mindre L 4 månader.
L är en liten skrikis... och de har minst sagt haft det väldigt jobbigt i 4 månader och M har börjat påverkas genom att bli introvert, tystna och vara väldigt lugn istället för den nyfikna, ystra 2-åring han borde vara.
Idag träffade han min Tintin och hans mamma skrev så här i sin blogg idag:

"Idag hände det något fantastiskt i Ms (nuvarande) liv.
En Tintin hände honom.
Tintin entrade huset som en frisk fläkt, som en virvelvind av liv, bus, skratt och lek.
Jag säger en virvelvind men det var mer som en skön bris, en skön brisvind.
M som har varit introvert och mer avvaktandes iakttagit andra barn, tittat med frågande blick om man verkligen gör så där och samtidigt haft minnen av hur man gjorde lockades ut till just det av Tintin. Till leken, busen, skratten, glittret i blicken.
Gud så jag har väntat på att hans lekfullhet skulle återkomma.
Li var hos oss här om dagen, M var en lycklig liten en med henne, Li lyckas också locka fram M. Dock, när Li åkte hem så rasade Ms dag ihop fullständigt. Han var lika olycklig när hon åkte hem som han var lycklig när hon kom. Mitt hjärta ville dö, inombords grät jag.

Så hände Tintin honom idag. Två huvuden längre och två år äldre, niemas problemas, M blev såld. Ni måste träffa Tintin, nej förresten, det räcker med att ni ser en bild på Tintin, det räcker med att ni ljudar hennes namn och där har ni det - barnalivet.
Mio blev aldrig olycklig när Tintin hade åkt hem, tvärtom sprudlade han av barnaliv, han vibrerade av liv och jag, jag var den lyckligaste mamman på planeten.
Så tack du kära, finaste, busigaste, barnalivligaste Tintin för att du lockade tillbaka min Mio. Du anar inte vilken skillnad du gjorde och jag hoppas att din mamma en dag berättar det för dig.
Du gjorde hela skillnaden idag.

Mio och Tintin, barnet och livet. "

Jag själv kan inte prata just nu... jag har ögonen fulla av tårar och känner mig så stolt, glad och tacksam över att Tintin valt att komma till just oss!
Och vad härligt att hon gjort en sån stor skillnad i lilla M's liv. En för övrigt alldeles charmant liten kille som jag busade fram flera skratt ur och som jag fick både kramar och pussar av när vi åkte!
Det sista han sa innan han somnade var tydligen "Tintin kicka boll" = Tintin leka boll :-)

Foton

Som jag är van att se Tintin - på språng, i full fart.


Vid bryggan, tittandes efter fiskar.


Filosofisk på mormors kalas.


Systrarna sisters :-)

Syskonen i väntan på att båten ska hamna i "plurret".

Midsommar

Så var midsommar avklarad.
Vi var hos Eva och Ronny utanför Enköping, som vanligt. Det börjar bli tradition nu :-)
Tintin röjde loss från första början.
Hon gillar att vara där och busade, skrattade och pratade mest hela tiden.
Och så badade hon - precis som "förra veckan" (dvs. förra året i Tintin-tid). Denna gång var det 14.5 grader i vattenbrynet...
Barnen Czechowski och fadern badade - förstås! Ingen annan.
På kvällen bastades det. Tintin gillar det och sitter i liten badbalja på nedersta laven.
Hon "slog" sig med vastan (björkriset) också.

Tintin socialiserade som vanligt. Pratade, frågade, busade och skrattade.
Det fanns även en pilbåge med plastpilar som Tintin lekte med. Hon lyckades skjuta med pilarna på en gång, men att få dit dem själv i bågen var svårare. Men efter att pappa visat henne så fixade hon även det, med lite trixande då... Och då var det en annan där som sa "ja, där är det i alla fall en som har alla indianer i kanoten" - och syftade till en diskussion vi haft tidigare om uttryck om "dumhet". Det finns många uttryck för att beskriva när någon är dum, bland annat att "inte ha alla indianer i kanoten". Men Tintin hade alla indianerna i kanoten = hon är smart :-)
Och jag kan inte annat än hålla med förstås!

Nona fortsätter Tintin att ringa och prata med.
De har hittat varandra.
Det senaste är att de pratar med varandra vid 19.30 varje kväll för att tillsammans se och kommentera programmet Sjukhuset på 3:an.
De kan prata hur länge som helst känns det som.
Jag fick höra ett citat från en tidning som jag tror summerar mycket av "känslan" i deras samtal och varför de har hittat varandra:
"Förtroende handlar inte om att ha svar på allt utan om att vara öppen för alla frågor".
Nona lyssnar på allt, dömer inte, har tid och frågar. Vem orkar det ALLTID när man pratar med en 4-åring?

Och... när vi kom hem från midsommarfirandet var det första Tintin sa när vi kom hem - Får jag ringa Nona nu :-)

Ingen mormor...

Jahapp. Jag ska inte få bli mormor.
Tidigare var det ju 2-3 barn som Tintin skulle ha, men efter att ha sett Sjukhuset på TV3 igår där det var en kvinna som födde barn så ska Tintin ha.... 0 barn.
Det var en väldigt jobbig och känslig sak att ge en förlossning även om det var "upphackat" och inga närbilder.
Men kvinnan hade ont och "grimaserade" (jag antar att det var vid krystvärkarna) och detta skrämde Tintin.
Inga barn.
Hon frågade något om mammor och pappor som föder barn och då sa jag att det bara är mammor som föder barn.
Så då konstaterade Tintin att hon skulle bli pappa när hon blev stor :-)
Lite senare sa jag "men, ska inte jag få bli mormor när du blir stor" och då sa hon att hon får väl hitta en annan mamma till barnen då :-)
Tintin frågade också om det var jobbigt när hon föddes och det kunde jag ju inte neka till. Jag undan höll smärtdetaljer, men sa att det var värt att det var "jobbigt" eftersom hon kom till oss.
Det var grimaserandet som också var obehagligt verkar det som för Tintin pratade flera gånger om att "bara en gång" ville hon göra så - och grimaserade.
Lite gråtmilt blev det också... Det är känsligt med doktorer och sjukhus för Tintin.

Nu har hon för övrigt ökat telefonerandet till Nona (min farmor).
Hon ringer varje dag, gärna på morgonen en snabbis innan vi åker till dagis, och så på kvällen efter hon kommit hem från dagis.
Hon slår telefonnumret själv. De pratar om allt och inget. Tintin sjunger för Nona och häromdagen hade Nona läst sagan om bockarna bruse 4 gånger(!) för Tintin.

Idag var det sommarfest på dagis och Tintin och dagiskompisarna sjöng så fint. Sedan var det kaffe och glass och umgåsande som gällde. Kul att se andra föräldrar.
Fascinerande att man slutar vara egen person och blir någons mamma när man får barn... jag vet inte vad någon av föräldrarna heter. Däremot går de under benämningen Amandas mamma, Sofia & Elsas mamma osv. och jag kan tänka mig att jag är "Tintins mamma" helt enkelt.
Fast det är värre för Fredrik... han vet ju praktiskt taget inte vad något barn heter på dagis så där blir föräldrarna helt "namnlösa".

Kompisar och känslor

Tintin kan fullständigt bryta ihop om det inte finns någon kompis hemma att leka med eller om en kompis vill gå hem när de är här.
"Vem ska jag då leka med, jag vill ha en kompis att leka med" och skrik och gråt.
Igår var grannens barnbarn på 2 år inne på besök och när hon skulle hem - gråt och tandagnissel från Tintin. Och då var ändå utbytet med den flickan inte så stor. Hon är snart 2 år, pratar inget och är väldigt försynt.
De "byggde" lego bredvid varandra. Eller rättare sagt den flickan tog upp bitar och gav till Tintin.
Men ändå så bröt Tintin ihop när flickan skulle gå.
Kompisar är väldigt viktiga just nu.

Sedan är det intressant att höra input som kommer från dagis. Jag kan inte påstå att vi gör skillnad på pojkar och flickor här hemma men Tintin har talat om att svart är en pojkfärg. Och hon vill inte leka med pojkar för pojkar leker med pojkar och flickor leker med flickor.
Och jag tror det är så på dagis.
Där leker killar för sig och tjejer för sig - inte alltid men grovt draget.

Jag vill att Tintin ska välja kompisar utifrån om hon tycker om att vara med dem och inte för att det är en kille eller tjej.

Tintin ska bli förskolare när hon blir stor - jag tror hon menar förskollärare. Fast kanske bara för först ska hon bli sjörövare och leta efter skatter :-)
Fast hon har även sagt att hon inte ska jobba när hon blir stor för då ska hon vara storasyster.
Det är fascinerande att höra hennes funderingar över saker och ting.

Nu har hon även kommit in in STORA varför-åldern. Tidigare har hon frågat "varför då då" lite allmänt, men nu är det VARFÖR och med betoning så att det hörs att hon verkligen vill veta varför. Och när man svarat så kommer ju nästa varför... Det blir väldigt tröttsamt till slut.

Vem bestämmer?

Här i veckan ringde Nona (min farmor) till oss.
Tintin svarade, som vanligt, och sedan fick jag INTE telefonen. Hon gick omkring och småpratade och skrattade.
Efter 30 minuter slutade de att prata, för Nona skulle gå på toaletten sa Tintin till mig.
Hon skulle ringa upp sen.
Efter en timme eller två ville Tintin ringa till Nona och jag sa siffrorna och hon ringde upp och sa "varför ringde du inte" :-)
Sedan pratade de i 30 minuter till uppskattningsvis. Om allt och inget.
"hörrö duru lilla skruttunge" brukar ett typiskt Tintin-samtal börja :-)
Och det kan även innehålla lite "hallå där, köp rutten sill och långkalsonger". Lite kiss och bajs är aldrig fel i samtalet med en snart 4-åring. Men sen när väl isen är bruten så kan samtalen handla om allt möjligt.

Jag pratade med farmor dagen efter och hon berättade att det varit stört omöjligt att få prata med mig. När hon frågat om hon fick säga några ord till mig hade Tintin berättat att "mamma hon har två telefoner och hon pratar så länge i dem så man får vänta" och sedan sa hon att "här hemma är det jag som bestämmer" :-)

Idag har vi cyklat till Trosa och tillbaka. Det blev lite gnälligt då och då under färden, men så är det 8 km. Enkel resa. Så vi har cyklat långt idag!

Trots...

Tintin har egentligen inte varit i någon trotsperiod. Visst, hon har ju en egen vilja och är bestämd, men vi brukar argumentera och köra diplomati och det fungerar väldigt bra.
Hon får vara med och bestämma här hemma och får ta ansvar.

Dock har Tintin haft lite magproblem på dagis... Dagispersonalen sa att det hade tagit 30 minuter när Tintin hade setat vid bordet och gråtit efter mamma innan hon kom på att fråga om Tintin var bajsnödig. "näe" var svaret, men efter att dagispersonalen sagt att hon kunde följa med på toaletten så visade det sig att tintin var bajsnödig.
Så nu när Tintin börjar gråta efter mamma på dagis säger fröken "är du bajsnödig" och svaret är alltid "jaaaaa" (lite lätt hulkande) :-)

Nu när Fredrik har så kallade stoppdagar på jobbet (han är ledig måndagar) så har det blivit "kaos" för Tintin. Hemma är hon inte lika rutinbunden men på dagis är det väldigt viktigt med rutiner har jag förstått av personalen. Och nu är alla rutiner huller-om-buller för Tintin.
Hon räknar dagar hon ska vara på dagis, frågar hur hon ska vara ledig, om pappa har stoppdagar osv. och alla lämningar är kaosartade med gråt och "jag vill inte vara på dagis".
Idag var en av de värre lämningarna och då hade fröken pratat med henne och frågat om hur hon kände det och hon svarade att hon "helst vill vara hemma" :-)
Och sedan när fröken frågade om det var jobbigt sa Tintin "ja, helst vill jag inte vara på dagis".

Fast just nu är hon inne i en vara-med-mamma-eller-pappa-period. Det spelar ingen roll om det är Hanna eller Simon som hon ska vara med eller om det är barnvakt för en kväll (eller dagis som sagt var) så är det gråt och tandagnissel. Tydligen kan det också vara en trotsgrej att ha svårt med separationer.

Nu har Tintin en ny cykel och hon är så glad och stolt över den.
Hon är lite klumpigare när hon ska på och av den men den är ju ändå lite större än den förra (14" nu mot 12" tidigare). Men hon gillar ju att cykla och kämpar på i uppförsbackar - antingen trampandes eller ledandes cykeln.

Tintin är fortsatt pratglad kan man säga. Hon pratar och argumenterar för det mesta.
Och en ny grej är att hon säger att hon vill lära sig saker.
När jag var på utvecklingssamtal på dagis fick jag höra att Tintin sagt att hon vill lära sig att dammsuga och torka golven :-)
Tintin skriver ofta upp sig på städschemat här hemma. 01000111110101010 brukar det stå och då brukar hon ofta vilja städa toaletterna!
"Mamma jag vill ha det där vita" och då menar hon Vim. Sen ska hon vara själv på toaletten och så städar hon så fint så!

1 som i Tintin

Som sagt var - 1 som i Tintin! 1 och i är ju hyfsat lika varandra och enligt Tintin har hon 1 i sitt namn :-)
Balanserar gör hon gärna. På ett ben och i ett par sekunder. Det är tydligen roligt att balansera, på ett ben, på hälarna eller gå på tårna.
Att cykla tycker Tintin också om och gör det mycket bra. Hon har bra balans och kan både starta och stanna själv nu. Fort går det och vi tar oss snabbt till dagis.

Tintin gillar ord, bokstäver och siffror. Hon skriver gärna av det man skriver och ringer själv när vi skriver telefonnumret åt henne. Nu har hon lärt sig skilja på 6 och 9, tidigare frågade hon om det var den som var "uppe eller nere" (om man ser på telefonen så är 6 uppe och 9 nere).
På utvecklingssamtalet på dagis sa de att hon är en liten glädjespridare som man blir glad av och att hon är hjälpsam och tröstar andra barn om de är ledsna. Sedan att hon är bestämd och att det inte är någon som kan sätta sig på henne :-)
Hon sa också att man får påminna sig att hon faktiskt bara är 3 år... Tintin är ju lång och verbal så det är lätt att glömma bort sig ibland.

Tintin klär sig själv oftast och väljer vad hon vill ha på sig. I söndags när hon skulle på kalas hos Amanda från dagis hade hon tagit på sig en rosa långärmad tröja och över det en röd- och vitrandig klänning :-)
Under veckan har det även varit byxor, klänning och tröja över det som gällt :-)

Svar på allt...

I söndags när vi skulle äta frukost hade Fredrik kokat 6 ägg. Två var till mig, honom och Tintin.
Tintin åt snabbt upp sina två ägg och tog ett tredje ägg (mitt andra) och jag sa då att jag ville ha det ägget för hon har redan fått två ägg.
Då fick jag till svar:
- Jag kände bara hur varmt det är. Jag skulle bara värma händerna. :-)

Ett litet tag nu har Tintin börjat om med "jag vill inte vara på dagis". Mycket bottnar nog i att hon är inne i en period där hon har svårare med separationer. Hon vill inte att vi åker iväg utan henne. På dagis är de lyhörda för detta och det fungerar bra vid lämningarna. Men idag berättade Tintin när hon gav mig ett halsband hon gjort att hon varit ledsen när hon gjorde det för hon längtade efter mig.

Det är mycket tejpande av pappersbitar som först måste klippas till småbitar. Vi får hem en kasse eller två i veckan från dagis med "alster" från Tintin.

Nähää då

Tintin provar att åka skridskor för första gången. Det var på plast-is och det är lite "trögt" att åka på. Tintin gick mest runt och sedan ville hon ha skorna på sig istället.


Tintin och Amanda i köket hos morfar och Karin.



Här är Tintin i köket hos mormor Majbritt (Fredriks mormor), vi är på väg mot morfar och Karin för julfirande. Så här allvarlig brukar Tintin sällan vara...
Oftast är det full fart och stora skratt från Tintin.

Det går att skoja med Tintin, hon förstår skämt och har humor :-)
Ofta när man säger något knasigt säger hon "nähä då" eller "johoo då".
På dagis får hon ofta "beröm" för att hon alltid är så glad och de säger också att hon har "humor" :-)

Januari

Tänk, nu är Tintin 3.5 år.
Var tar tiden vägen?

För en månad sedan skulle Tintin bli klippare (frisör), sjörövare, Pippi och mamma när hon blev stor. Men nu helt plötsligt ska hon bara bli mamma.
Sjörövare kan bara killar bli! Hm... tror det är mycket som kommer från dagis för jag kan inte påstå att vi sagt det.
Och när vi gick förbi en man (förstås) som sågade ner träd och sly med en motorsåg så var det också något som bara killar kan jobba med.
Detta får vi nog ta och arbeta bort...

I helgen som var åkte vi upp till mamma/mormor för att fira hennes 60-årsdag i förskott. Tintin och Amanda röjde runt som vanligt :-)
De leker mer och mer med varandra.
Sedan trular ju Tintin ihop ibland och blir ARG och Amanda piper och springer och skvallrar för oss :-)
Men de leker mer och mer utan krångel. Sedan kidnappade de mormor allt som oftast, hon kom inte undan hon inte.

Ofta pratar Tintin om sina barn hon ska ha. Nu är det 2 barn bara. De ska sitta i hennes sittvagn bredvid varandra och jag ska få passa dem :-)

Nytt år!

ja, nu har det gått några dagar sedan det blev nytt år...
Tintin fortsätter att prata på som hon alltid gjort :-)

Ett stort ordförråd har hon och det pratas hela tiden.
Envis som en "gammal get", för att citera Lotta på bråkmakargatans pappa. Hon har sina bestämda åsikter och vet hur hon vill ha saker och ting.

Det byggs mycket kojor här hemma framför tv'n. Stolar ska läggas ner och filtar ska läggas över, gärna på ett speciellt sätt som inte vi förstår hur och som hon blir väldigt frustrerad över när vi inte förstår hur.
Glassoman är hon också, hon skulle kunna äta glass varje dag året om helt enkelt. Precis som sin storasyster :-)

Strumpor och byxor åker oftast av när hon kommer inomhus. Vid hämtningar på dagis är det oftast trosor och tröja hon har på sig.

Tintin är mycket intresserad av siffror och bokstäver. Räknar det mesta och känner igen många bokstäver. Hon skriver gärna av ord som vi skriver även om det oftast blir spegelvänt och/eller upp och ner, men oftast går det att förstå vad hon skrivit för något.
Att ringa tycker hon också är kul och då ska man skriva ner telefonnumret och sedan slår hon det själv på telefonen.

Hon pratar ofta om sina framtida barn. "när jag får barn ska de sitta här", "när jag får barn ska de åka här i vagnen" osv. Hon ska ju ha två barn och en bebis. Helt säkert är att hon ska ha två barn i alla fall och ofta en bebis, även om bebisen inte alltid är med i beräkningarna.
Vagnen hon har ska hennes barn ha sen och detsamma med bilbarnstolen.
Och jag, som blivande mormor, ska få äran att passa hennes barn ibland :-)