Trottoarande

Det är mycket argumenterande både direkt och indirekt från Tintin nu.
Idag skulle vi till återvinningsstationen med sopor, jag gåendes och Tintin på cykel.
På trottoaren, som sig bör.
Och halvvägs dit så börjar Tintin prata om att hennes cykel var så liten att bilarna inte kunde köra på den.
Sedan började hon prata om att pappa minsann cyklade på bilvägen.
Jag förstod vartåt detta barkade, men hur ska jag få en 3-åring att förstå att man egentligen ska cykla på vägen, men att när man är liten så får man av säkerhets skäl cykla på trottoaren.
Jag sa att pappa nog cyklat på vägen för att han haft cykelkärran efter sig och då inte fått plats på trottoaren.
Det var tyst ett tag.
Sen stannade hon, pekar på flaket på trehjulingen och säger "jag har också en kärra" :-)

Idag när vi åkte bil frågade Tintin varför hon behövde bilbälte.
Jag sa att det var för att man inte ska åka ur bilen om det skulle hända en olycka.
Liten konstpaus och sedan säger Tintin "Men dörrarna är ju stängda ju" :-)

För övrigt är det mycket vill-vill inte här hemma. Ena stunden vill hon inte vara med Hanna för att nästa stund gråta och säga att hon saknar Hanna och vill vara med henne om Hanna går iväg.
Hon vill inte vara hemma, hon vill inte åka bort, hon vill åka hem, hon vill åka någon annanstans... ja det är mycket vill-vill inte här hemma.

Umgås med mig mamma

Det har jag mötts av två dagar i rad när jag kommit hem från jobbet!
Hur kan man motstå en sådan förfrågan?

Dagarna rusar och tiden också. Har jobbat heltid i snart tre veckor eftersom jag lärs upp på en ny tjänst och jobbar 50/50 på gamla och nya jobbet. Kan inte som tidigare "lyxa" med 11-18 då utan det blir 9-18 vilket gör att Tintin är på dagis 8-16 en kort period nu.
Och det märks. Hon är känslig för förändringar (samtidigt som hon gärna hänger med på nya saker, hur det nu hänger ihop) och det har varit 2.5 vecka med jättejobbiga lämningar på dagis.
Dagispersonalen har själva ringt mig och pratat om detta eftersom Tintin gråtit efter mamma länge länge efter jag lämnat.
Hon vill gå till dagis, men 5m från ytterdörren där så säger hon "jag vill inte vara på dagis, jag vill vara hemma" och så försöker hon smita iväg. Jag har fått hämta, bära, lirka osv. men hon blir förtvivlat ledsen och sträcker sig efter mig och gråter efter mig.
Förra veckan var värst. Men idag gick det! Hon skruttade in på avdelningen, jag ropade "Hejdå, Tintin". Visste inte om hon hört mig, ropade igen. Ingen respons. Men när jag stod vid ytterdörren hörde jag henne säga "fröken, jag ska vinka till min mamma nu" :-)
Så då gick jag ut och vinkade till henne.

Som sagt var, hon är känslig för förändringar. I alla fall förändringar i hennes liv, men utanför familjen eller hur jag ska säga.
För andra gånger när vi i familjen är ute och åker kan hon klart deklarera att hon INTE vill åka hem! Då vill hon vara ute och hitta på saker, hälsa på någon, gunga etc. Men inte vara hemma inte.

Och vi har även en jobbig sov-period-stund. "Jag vill inte sova kälv" (kälv = själv).
Detta kommer vid läggdags, om Tintin vaknar till på natten eller på morgonkvisten.
Jobbigt för mig som vaknar, går upp, bäddar om eller lägger mig i hennes underslaf, och sedan inte kan somna om! SUCK. Tar väl 30-60 minuter innan jag sover igen.
Fasen vad jag är avis på Fredrik som inte vaknar.