Umgås med mig mamma

Det har jag mötts av två dagar i rad när jag kommit hem från jobbet!
Hur kan man motstå en sådan förfrågan?

Dagarna rusar och tiden också. Har jobbat heltid i snart tre veckor eftersom jag lärs upp på en ny tjänst och jobbar 50/50 på gamla och nya jobbet. Kan inte som tidigare "lyxa" med 11-18 då utan det blir 9-18 vilket gör att Tintin är på dagis 8-16 en kort period nu.
Och det märks. Hon är känslig för förändringar (samtidigt som hon gärna hänger med på nya saker, hur det nu hänger ihop) och det har varit 2.5 vecka med jättejobbiga lämningar på dagis.
Dagispersonalen har själva ringt mig och pratat om detta eftersom Tintin gråtit efter mamma länge länge efter jag lämnat.
Hon vill gå till dagis, men 5m från ytterdörren där så säger hon "jag vill inte vara på dagis, jag vill vara hemma" och så försöker hon smita iväg. Jag har fått hämta, bära, lirka osv. men hon blir förtvivlat ledsen och sträcker sig efter mig och gråter efter mig.
Förra veckan var värst. Men idag gick det! Hon skruttade in på avdelningen, jag ropade "Hejdå, Tintin". Visste inte om hon hört mig, ropade igen. Ingen respons. Men när jag stod vid ytterdörren hörde jag henne säga "fröken, jag ska vinka till min mamma nu" :-)
Så då gick jag ut och vinkade till henne.

Som sagt var, hon är känslig för förändringar. I alla fall förändringar i hennes liv, men utanför familjen eller hur jag ska säga.
För andra gånger när vi i familjen är ute och åker kan hon klart deklarera att hon INTE vill åka hem! Då vill hon vara ute och hitta på saker, hälsa på någon, gunga etc. Men inte vara hemma inte.

Och vi har även en jobbig sov-period-stund. "Jag vill inte sova kälv" (kälv = själv).
Detta kommer vid läggdags, om Tintin vaknar till på natten eller på morgonkvisten.
Jobbigt för mig som vaknar, går upp, bäddar om eller lägger mig i hennes underslaf, och sedan inte kan somna om! SUCK. Tar väl 30-60 minuter innan jag sover igen.
Fasen vad jag är avis på Fredrik som inte vaknar.