Nu var det länge sedan jag uppdaterade...

Det har varit lite sjukt och lite resor i vägen.
Hanna och Simon har varit och är förkylda, Hanna har öroninflammation och Simon någon kortvariant av kräksjuka. Tintin har varit dålig i magen i flera dagar förra veckan men är nu frisk igen, inte för att hon påverkades i allmäntillståndet utan bara i magen.
Hon håller annars på med att från sittandes luta sig framåt och stå på alla fyra i olika varianter (med hela fötterna i, ståendes på tårna, sittandes på rumpan gungandes osv.) och sedan hamna på magen och därifrån ta sig upp i sittande igen.
Det var i fredags som hon började med att från mage ta sig upp i sittande igen! Det har hon inte gjort förut.

Mammig börjar hon också bli, det hör väl till åldern. Hon kan vara gnällig och ledsen när hon är hos någon annan, till och med Fredrik, men när hon ser mig sträcker hon sig mot mig och blir glad igen när hon är i min famn! Fast så fort jag försvinner ur hennes åsyn torkar tårarna ganska fort och hon är glad igen :-)
Sedan börjar hon bli lite "blyg" för främlingar. Det går bra om de är på lite avstånd, en meter eller så, då skrattar hon och är så charmig så. Men hamnar hon i deras famn så blir hon lessen. Hon måste få "känna in" personen först och lära känna den.

Nu händer det grejer!

I tisdags så sprack andra tanden igenom skinnet! Den syns inte, men känns litegrann.
Sedan på öppna förskolan satt Tintin på golvet och "pratade" med de andra barnen och så lutade hon sig framåt så det såg ut som att hon skulle slå nosen i backen, men guppade lite fram och tillbaka och så helt plötsligt hade hon fått bak benen och så låg hon på mage! Detta gjorde och gör hon hela tiden om hon sitter!
Sedan i onsdags när jag stod och höll på med disken så satt Tintin på golvet nedanför spisen. Jag öppnade lådan där och satte in stekpannan och eftersom Tintin gillar lådor och skåpdörrar så lät jag lådan stå öppen så hon kunde dra i handtaget och så. Jag fortsatte med disken och när jag tittade till igen så STÅR hon! Lite lagom vingligt och håller sig i lådan. Sedan släpper hon ena taget, kör ner handen bland pappförpackningarna (återvinningen finns där) och tar upp en florsockerförpackning!
Så nu är det passning som börjar gälla...

Bilder!

Det trodde ni inte! Jag har fått tummen ur och lagt upp några bilder här :-)
Alla bilder är från januari.


Tintin på en promenad ute. Hon har inga vantar som synes, men det var plusgrader den dagen och när det gäller Tintin får man göra en avvägning. Kalla händer eller kalla, blöta vantar på händerna :-)


Vi har införskaffat en sele till vagnen för att vara beredda när hon börjar bli mer yster i vagnen. Vill inte vara med om "hoppsan, där föll hon ur" utan vara beredd som sagt var. Och i väntan på att selen ska tas i bruk i vagnen så används den som synes för att hålla barnet på plats på diskbänken :-)
Hon vill ju vara med och nu kan hon vara med utan att jag behöver ha hjärtat i halsgropen hela tiden :-)


Så här ser hon oftast inte ut, så det var ju kul att vi lyckades få med en sån bild. Annars brukar hon vara allvarlig (koncentrerad på något) eller skrattande!


Här provas pottan för första gången. Hon har bara provat den denna enda gång, men som synes så satt hon ypperligt på den!


Och detta kort är taget hos min farfar vid trettonhelgen. Denna dag började Tintin (åter, hon har gjort så här en period tidigare) att lipa. I någon av mungiporna :-)
Hon ser inte klok ut, men sött är det!

Tand!

Tintin har fått en tand! En liten som inte ens syns, men den känns :-)
I fredags, 27 januari, kände jag den, undrar bara när den börjar synas.

I torsdags var vi på 6-månaderskontroll och allt såg bara bra ut. Läkaren tyckte att hon var stadig :-) Det där med att vara stadig har hon varit duktig på sedan hon föddes. Vändandet är det däremot sämre med, hon gör det bara inte, förutom de få gånger hon vänder sig från mage till rygg i sängen. Men, som läkaren konstaterade, så vänder sig inte vissa barn och Tintin verkar vara en av dem. Fördelen med det, för mig, är ju att hon sitter där hon sitter och plockar med sina saker och snurrar inte runt och förflyttar sig som andra barn gör och det gör ju att jag kan gå iväg utan att hon försvinner iväg någonstans.
Men hon har börjat kunna ta sig framåt om man lägger henne på mage på golvet. Hon tar tag med händerna och puttar sig bakåt. Som en mamma på öppna förskolan sa i går så kan man komma långt med ett par svettiga händer och ett halt golv :-)

Vi har fortsatt med babysimmet och Tintin röjer fram där och sprattlar med hela kroppen och är nästan alltid glad. Två andra mammor konstaterade att Tintin alltid är glad och att de nog aldrig hört henne gnälla eller vara arg! Jag måste hålla med, hon är ett fantastiskt glatt barn faktiskt. Charmar vem som helst och inte alls blyg. När vi åkte pendeltåg häromdagen var det en ung tjej som sa att hon sett Tintin och hennes leende direkt hon klev på pendeltåget och tänkt att där måste hon sitta! Tintin satt och skrattade, log och pratade med henne nästan hela tiden! Och samma sak på hemresan då hon satt och log och skrattade åt folk omkring oss. Hon är väldigt glad!