Kompisar och känslor

Tintin kan fullständigt bryta ihop om det inte finns någon kompis hemma att leka med eller om en kompis vill gå hem när de är här.
"Vem ska jag då leka med, jag vill ha en kompis att leka med" och skrik och gråt.
Igår var grannens barnbarn på 2 år inne på besök och när hon skulle hem - gråt och tandagnissel från Tintin. Och då var ändå utbytet med den flickan inte så stor. Hon är snart 2 år, pratar inget och är väldigt försynt.
De "byggde" lego bredvid varandra. Eller rättare sagt den flickan tog upp bitar och gav till Tintin.
Men ändå så bröt Tintin ihop när flickan skulle gå.
Kompisar är väldigt viktiga just nu.

Sedan är det intressant att höra input som kommer från dagis. Jag kan inte påstå att vi gör skillnad på pojkar och flickor här hemma men Tintin har talat om att svart är en pojkfärg. Och hon vill inte leka med pojkar för pojkar leker med pojkar och flickor leker med flickor.
Och jag tror det är så på dagis.
Där leker killar för sig och tjejer för sig - inte alltid men grovt draget.

Jag vill att Tintin ska välja kompisar utifrån om hon tycker om att vara med dem och inte för att det är en kille eller tjej.

Tintin ska bli förskolare när hon blir stor - jag tror hon menar förskollärare. Fast kanske bara för först ska hon bli sjörövare och leta efter skatter :-)
Fast hon har även sagt att hon inte ska jobba när hon blir stor för då ska hon vara storasyster.
Det är fascinerande att höra hennes funderingar över saker och ting.

Nu har hon även kommit in in STORA varför-åldern. Tidigare har hon frågat "varför då då" lite allmänt, men nu är det VARFÖR och med betoning så att det hörs att hon verkligen vill veta varför. Och när man svarat så kommer ju nästa varför... Det blir väldigt tröttsamt till slut.

Vem bestämmer?

Här i veckan ringde Nona (min farmor) till oss.
Tintin svarade, som vanligt, och sedan fick jag INTE telefonen. Hon gick omkring och småpratade och skrattade.
Efter 30 minuter slutade de att prata, för Nona skulle gå på toaletten sa Tintin till mig.
Hon skulle ringa upp sen.
Efter en timme eller två ville Tintin ringa till Nona och jag sa siffrorna och hon ringde upp och sa "varför ringde du inte" :-)
Sedan pratade de i 30 minuter till uppskattningsvis. Om allt och inget.
"hörrö duru lilla skruttunge" brukar ett typiskt Tintin-samtal börja :-)
Och det kan även innehålla lite "hallå där, köp rutten sill och långkalsonger". Lite kiss och bajs är aldrig fel i samtalet med en snart 4-åring. Men sen när väl isen är bruten så kan samtalen handla om allt möjligt.

Jag pratade med farmor dagen efter och hon berättade att det varit stört omöjligt att få prata med mig. När hon frågat om hon fick säga några ord till mig hade Tintin berättat att "mamma hon har två telefoner och hon pratar så länge i dem så man får vänta" och sedan sa hon att "här hemma är det jag som bestämmer" :-)

Idag har vi cyklat till Trosa och tillbaka. Det blev lite gnälligt då och då under färden, men så är det 8 km. Enkel resa. Så vi har cyklat långt idag!