4-åring

Det är intressant att ha en 4-åring i huset.
Det går att diskutera, prata och förklara.
Samtidigt som Tintin har sina funderingar och åsikter om saker och ting.
Och jag känner igen mig. Så mycket.
Vi har samma (dåliga) tålamod, en touch av martyrskap när det inte går som vi vill, skrattar ofta och mycket, pratar för det mesta eller sjunger/visslar och är nyfiken på det mesta.

"nähä, men då äter väl inte jag då eftersom det inte finns små bestick" som Tintin sa idag när hon skulle duka :-)
Som sagt var, jag känner igen mig...

Tintin och jag cyklar varje dag till dagis. Det är en trevlig liten cykeltur och Tintin blir bara bättre och bättre på att cykla. Nu är det bara 1 backe på vägen till dagis som vi går uppför - och den är ändå brant - annars cyklar vi upp för alla backar.
"ingen bil, ingen bil, ingen krokodil" säger Tintin och tittar sig (hyfsat) omkring när vi ska över vägen.
Och så sjunger Tintin eller visslar när hon cyklar :-)

Ett tag i somras visslade Tintin på oss för att få uppmärksamhet om vi inte lyssnade eller svarade på en gång. Det kan ju vara sött till att börja med, men blir lite lätt irriterande till slut. Tack och lov har Tintin slutat med det nu.

Det dundrar...

Varje kväll och natt dundrar det till från Tintins säng.
Det låter som att hon slår huvudet i sängkanten.
Det låter som att det gör ont.
Antagligen är det en arm eller ett ben som slängs ut i sömnen.

I kväll hittade jag Tintin liggandes tryckt mot "sängkanten", med högerarmen hängades över kanten. Jag fnissade till när jag gick ut och Hanna frågade vad jag skrattade åt. "Åt din lillasyster" sa jag, och Hanna gick dit och tittade nyfiken som hon är. Jag såg hur hon stannade och tittade ut över sängen i förvåning innan hon "hittade" sin syster i sängen... tryckt mot sängkanten :-)

Vi brukar varna gäster som ska sova över att det brukar dundra till från Tintins rum :)

Tintin funderar en hel del.
En del funderingar om döden har det blivit.
Senast kom det en fråga om "varför ska Nona dö snart".
Och jag svarade att det är för att hon är gammal.
"men vad händer när man dör".
Ja, vad händer...
Jag sa att det vet man inte säkert. Men att vi brukar begrava kropparna och så åker kanske själen upp till himlen.
"båda två" frågade Tintin då.
"ehhh, båda två, hur menar du nu" sa en mycket förvirrad mammma.
"ja, båda själarna" säger Tintin och pekar på Hälen :-)
"jaha" säger mamman och kom fram till att vi säger nog "anden" istället för "själen" som bevisligen var namnet för hälen för henne :-)
Tintin måste ju trott att mamma blivit lite knasig eftersom hon pratade om att vi begraver kroppen men hälen (själen) åker upp till himlen... :)

Prat och humör

Tiden går.
Tintin växer.
Tintin pratar.
Tintin puttrar och "morrgnäller" när hon känner sig orättvist eller felaktigt behandlad.
Tintin skrattar.
Tintin busar.
Tintin har en bestämd vilja.
Tintin väljer sina kläder själv på morgonen - oftast klänning, ibland i kombination med en kjol, andra gånger med kortbyxor. Eller, om det är lite kyligare ute, i kombiation med ett par byxor. Men kjol eller klänning är det som gäller.