Mammas flicka...

Ja, hon är inte bara lik mig i utseende utan även i sättet.
Kollade på kort på mig när jag var i Tintins ålder och vi är väldigt lika varandra. Sedan är hon som jag var i den åldern och vill gärna lugga eller nypa andra barn. Ibland även bita...
Så det blir en del vaktande och aktande när hon umgås med andra barn.
Hon gör det ju inte för att vara "elak" utan för att testa. Vad händer om jag gör så här? Får jag någon reaktion?

Hon är ju väldigt framtå och gåpåig och tar för sig. ”Min” som hon säger. Nu har hon även börjat säga ”Inte” och ”med”. Vill inte säger hon när hon inte vill något eller bara vill säga emot även om hon egentligen vill… Med säger hon när hon vill följa med, vara med.

Himla sött att se henne när någon går och hon rusar mot dörren, försöker sätta på sig skorna och säger ”med”. Hon vill följa med på det mesta, och allra helst om hon inte får eller kan.

Jag skrev i en ”tråd” på familjeliv angående hur många barn man ville ha följande:

jag har ett barn och är nöjd med henne!
Har ju fått till det så perfekt på första försöket
Skämt å sido så känns mitt liv fullbordat nu.
Kände ett halvår innan en otrolig biologisk klocka som klämtade - det var dags!
Och nu har den tystnat.
Det var henne vi väntade på helt enkelt!

Så känns det.